Om skolan och läroplanen

Tiderna förändras

Dagens skola går igenom stora och viktiga förändringar. En skola för 2000-talet ser inte ut som den gjorde för till exempel 20-30 år sedan. Och än mindre för ett sekel sedan.

Skolan som organisation antog sin form framför allt under den senare delen av 1900-talet. Många traditioner och praktiker finns kvar och har utvecklats från denna tid. Det tidiga 1900-talets skola utbildade unga människor för ett industrisamhälle. I det samhället ansågs kunskaper som att komma i tid, komma ihåg instruktioner och minnas information vara viktiga. Det är inte oviktig kunskap idag, men i dagens informationsteknologiska samhälle ser behoven annorlunda ut.

Tack vare IT och digitala hjälpmedel finns information i mängd och överflöd. Det är inte längre lika viktigt att komma ihåg, som att kunna hitta, använda och förstå informationen som finns runtomkring oss. Arbetsformerna har förändrats från att följa givna instruktioner, till att arbeta i målstyrda projekt. Och skolan förändras i takt med samhälleliga förändringar för att uppfylla sitt syfte, att förbereda unga människor för nutida och framtida liv och arbetsliv.

Fokus på förmågor

I den här utvecklingen sätts fokus på att utveckla elevers förmågor. En del förmågor betygsätts i skolans ämnen. Andra betygsätts inte, men utgör en del av skolans värdegrund. Om en förmåga betygsätts eller inte beror på om den står angiven i läroplanens kursplan för skolans olika ämnen eller i värdegrunden.

Förmågor i läroplanens kursplaner för skolans olika ämnen.

Läroplanen

Läroplanen (LGR-11, Läroplan för grundskolan 2011) består av två delar, en allmän del med värdegrunden och en med de olika ämneskursplanerna. Värdegrunden är central och lyfter fram de grundläggande värden som ska vara vägledande för allt arbete i skolan. Det handlar om medmänsklighet, demokrati, demokratiska arbetsformer, allsidighet, jämställdhet, ansvar och likvärdighet.

Läroplanens allmänna del säger även en del om skolans kunskapsuppdrag. Där beskrivs att vi idag lever i en komplex och komplicerad värld, en värld som ständigt förändras och med en informationsmängd som hela tiden ökar. Det ställer nya krav på den kunskap skolan ska ge eleverna möjlighet att utveckla. 

Skolans värdegrund pekar på att utveckla förmågor, färdigheter och kompetenser.

Kursplan och kunskapskrav

Om läroplanens allmänna del kan beskrivas mer som anvisningar, riktlinjer och målbeskrivningar, så är kursplanerna mer tvingande. De innehåller konkreta mål om vad som ska göras och vad eleverna ska kunna. 

Kursplan

Kursplanerna är styrdokument som ingår i läroplanen. De berättar att skolan måste undervisa specifika ämnen, med specifika kunskapsmål och att det inte får betygsättas hur som helst. Skolan styrs av det som står i kursplanen för varje ämne. Kursplanerna innehåller tre delar.

  1. Syfte förklarar varför ämnet ska läras i skolan och vilka förmågor undervisningen syftar till att utveckla hos eleverna.
  2. Centralt innehåll anger vilken information och fakta undervisningen ska innehålla.
  3. Kunskapskrav talar om vad eleven ska lära sig och det läraren ska bedöma när elevens kunskaper betygssätts.

Kunskapskrav och bedömning

Kunskapskraven visar vilka kunskaper eleverna ska ha uppnått för att nå de olika betygsstegen. Läraren betygsätter elevens ämneskunskaper genom att bedöma på vilken nivå eleven visar sina förmågor. Det kan till exempel handla om förmågan att resonera, använda begrepp eller beskriva samband.

Det kan vara svårt att förstå vad som egentligen betygsätts och hur det går till. Ta till exempel förmågan att resonera. Förenklat kan det sägas att lärare bedömer elevens resonemang ur olika perspektiv. Det kan handla om:

  • Hur många led resonerar eleven i?
  • Är det enkla konstateranden eller resonemangskedjor (där påståenden som därför att, på grund av är vanliga)?
  • Problematiserar eleven sina resonemang eller är det bara påståenden?
  • Använder eleven ett vardagsspråk i sina resonemang eller ämnesspecifika begrepp i rätt kontext?

De olika nivåerna för kunskap anges i så kallade “värdeord”. Exempel på sådana ser du i kursiv text i exemplet nedan. 

"Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang." (LGR-11, kursplan, kunskapskrav i Samhällskunskap)

Värdeorden anger vad eleven ska kunna för att nå olika betyg. Förenklat kan vi uttrycka det som att nivåerna går från en enkel, till en utvecklad eller välutvecklad nivå.  

Det finns fem betygssteg E, D, C, B och A. Kunskapskraven uttrycker specifikt kunskapsnivåerna i de tre stegen E, C och A. 

Betyg E står för enkel eller tillräcklig, C för utvecklad och A för välutvecklad.

För betygen B och D, gäller att eleven inte har nått alla kunskapskrav för C eller A. Men att eleven uppnått ämnets kunskapskrav till övervägande del.

Om något av kunskapskraven för E inte är uppnått gäller i regel betyget F, som står utanför skalan och innebär underkänt eller ej avklarad kurs.

Elever har många frågor om betyg. I den här filmen får elever veta hur lärare gör när de sätter betyg, hur stor betydelse ett nationellt prov har och varför ett "betyg" på ett prov inte avgör elevens betyg. Se skolverkets film - Hur sätter lärare betyg?

Vill du veta mer om skolans värld, registrera dig då på Schoolido så går vi på djupet med begrepp, modeller och innehåll som hjälper elever och lärare att nå längre tillsammans. Välkommen in och testa redan idag!