Riktlinjer

"Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön."

"Läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan."

Skolan styrs av flera olika lagar och regler, så kallade styrdokument: Skollagen - Skolförordningen och gymnasieförordningen - Läroplan för den obligatoriska grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) samt läroplanen för det frivilliga skolväsendet (gymnasieskolan) (Lpf94). I Sverige är det Skolverket som ser till att dessa lagar och regler följs.

Lagar och regler Samhället styrs av en rad olika lagar och regler. Det gäller även skolvärlden, som har sina egna. Den yttersta är Skollagen, som bland mycket annat täcker in elevers rättigheter och skyldigheter.

Skollagen

Ytterst finns skollagen (en ramlag) som är beslutad av riksdagen. Den innehåller grundläggande bestämmelser om arbetet i förskola, grundskola och vuxenutbildning. Skollagen reglerar rättigheter och skyldigheter för barn, elever och deras vårdnadshavare. Lagen beskriver också vilka krav som ställs på olika skolformer och hur arbetet ska se ut för att nå övergripande mål i utbildningen. Brott mot skollagen kan straffas med böter. Det finns flera övriga lagar som skollagen hänvisar till, bland annat Diskrimineringslagen, Förvaltningslagen, Offentlighets och sekretesslagen, samt internationella lagar som Barnkonventionen. Titta närmare på de olika lagarna på skolverkets hemsida. 

Förordningar

Under skollagen finns en rad förordningar eller rättsregler kring skolan som beslutas av regeringen. Skol- och gymnasieförordningen, som gäller dig, är underordnad skollagen. Det betyder att ingenting som står i förordningen får tala emot det som står i skollagen. Reglerna är bindande (ska följas) och beskriver skolarbetet mer detaljerat, exempelvis att det ska avsättas tid för att elever ska kunna ställa frågor. Förordningar kan även handla om kursplaner och olika bidrag (exempelvis för elever i fristående skolor).

Läroplanen

Under skol- och gymnasieförordningen finns Läroplanen, som också utfärdas av regeringen och ska följas av alla som omfattas av den. I läroplanen beskrivs vilka värden, mål och riktlinjer skolan och läraren ska följa och ta hänsyn till i undervisningen. Läroplanen slår också fast att elever ska få prova på olika arbetssätt och att varje elev ska ha lika stort inflytande.  För varje enskilt ämne finns dessutom en nationellt fastställd kursplan som kompletteras med kunskapskrav. I andra kapitlet i läroplanen för grundskolan (Lgr11) beskrivs elevens ansvar, inflytande och rättigheter.

Regeringen utfärdar också föreskrifter. Det innebär exempelvis att Skolverket får uppdrag att besluta om bindande bestämmelser för kursplaner, exempelvis vad du ska kunna för att nå de olika betygsnivåerna.

Varje kommun måste ha en skolplan

Kommuner och landsting ansvarar för att skolorna fungerar. De bestämmer exempelvis om den allmänna skolmiljön, om skolmaten och eventuella renoveringar eller nybyggen. Varje kommun måste ha en skolplan som visar hur deras skolor ska organiseras och utvecklas.

Skolans arbetsplan

Inne i själva skolan finns elever, lärare och rektor (skolledning). Tillsammans beslutar de om ordningsregler och förhållningssätt i skolan, helst i samarbete med ett elevråd. Läroplanen, skolplanen och kursplanerna ger utrymme för skolans rektor, lärare och elever att anpassa innehåll, organisation och arbetssätt till vad som fungerar bäst på din skola. Planeringen av detta fastställs i skolans arbetsplan. 

Skolans miljö

Dessutom finns Arbetsmiljölagen som gäller på alla arbetsplatser i Sverige. Den gäller också för alla elever i skolan. Ingen ska behöva skada sig eller må dåligt i skolan. Lokalerna, inklusive toaletterna, ska vara rena och ljusa.  Utomhusmiljön ska också vara trivsam. Är du inte nöjd med något ska du klaga i första hand till rektorn. Om inte det hjälper kan du vända dig till Arbetsmiljöverket. 

Lag mot mobbing

Skollagen säger också att alla skolor måste arbeta aktivt mot mobbing och alla former av diskriminering och kränkande behandling. Om du eller någon annan drabbas och inte får hjälp av din lärare eller skolans rektor kan du kontakta barn och elevombudet, BEO, vid Skolinspektionen. BEO bevakar att skollagen följs på alla punkter. 

Lag mot diskriminering

I skolan råder nolltolerans mot kränkning, trakasserier och diskriminering (sjätte kapitlet i Skollagen). Sverige har lovat att leva upp till bland annat FN:s barnkonvention. Diskrimineringslagen ingår numera i skollagen, (kapitel 14 a). Alla skolor, oavsett om de är kommunala, statliga eller privata, lyder under skollagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har ansvar för att diskrimineringslagen följs. 

Särskilt stöd

Elever som har svårigheter i skolarbetet ska erbjudas särskilt stöd, (kapitel 4, första paragrafen i skollagen). Eleven och elevens vårdnadshavare ska också få möjlighet att samarbeta kring ett åtgärdsprogram (kapitel 5, första paragrafen i grundskoleförordningen, 1994:1194).

Hur gör jag för att få rätt?

Det finns många, stora och vackra ord i skolans olika styrdokument. Alla är inte lika enkla att tyda men är du lite påläst blir det lättare att hitta och få stöd i rätt dokument. Det fjärde kapitlet i skollagen belyser särskilt elevernas rättigheter i olika sammanhang. Om din skola inte lyssnar på dig, så finns exemeplvis flera olika elevorganisationer som du kan vända dig till.

Enligt kapitel 4 i skollagen är syftet med utbildningen i skolan att den ska:

• Främja elevers lärande och en livslång lust att lära
• Ta hänsyn till elevers olika behov
• Ge stöd och stimulans för maximal utveckling hos eleven
• Förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna
• Förmedla respekt för de grundläggande demokratiska värderingar som samhället vilar på
• Samarbeta med hemmen för att främja elevers personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare
   

Läraren ska:

• Ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande
• Stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan
• Ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel
• Stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter
   

Svenska elevorganisationer

Alla elever ska ha möjlighet att känna ansvar, kunna påverka och ha inflytande över arbetet i skolan och vidareutveckling av utbildningen. Skolan ska stimulera eleverna att vara aktiva och engagera sig i demokratiarbetet, exempelvis genom att hjälpa till att upprätta elevråd. Finns det inget elevråd i din skola – starta ett. Ta hjälp av en elevorganisation:

Sveriges Elevkårer (www.sverigeselevkarer.se)
Organiserar elevkårer i gymnasieskolan i Sverige. Målet är att skapa en mer givande skoltid för Sveriges elever, bl a med hjälp av projektet Skolsmart, www.skolsmart.se
Cirka 400 elevkårer och elevråd är anslutna till organisationerna Sveriges elevkårer och Sveriges elevråd. 

Sveriges Elevråds centralorganisation, Seco (www.sverigeselevrad.se)
Sveriges Elevråd är en rikstäckande organisation som stödjer och hjälper elevkårer och elevråd på övre grundskolan. Sveriges elevråd ordnar utbildningsturnéer och styrelseutbildning, ger ut böcker och kan erbjuda medlems och verksamhetsbidrag till medlemmar. Medlemskapet är gratis för alla elevkårer och elevråd i övre grundskolan.

Sveriges Elevråd, SVEA (www.svea.org)
SVEA är en ung, obunden samarbetsorganisation av och för elevråd i övre grundskolan och gymnasiet. Riksorganisationen består av unga engagerade elevrådsutvecklare. Medlemskapet är gratis och verksamheten finansieras via Skolverket och Ungdomsstyrelsen. 

Sveriges elevråd, SVEA arbetar för en bättre och mer demokratisk skola med bättre utbildning, arbetsmiljö och roligare skolgång. Rättvisefrågorna har särskilt prioriterats och som hjälp för elever finns informationsmaterialet ”Min rättighet – en självklarhet”. Mer informationsmaterial och hjälp till utbildning i demokratifrågor finns på hemsidan, www.engagerad.se.

Fler exempel på bra utbildningsmaterial från SVEA:
Film om skollagen mm
Film om elevens inflytande
Film om närvaro/frånvaro
Film om prov

Europeiska elevorganisationer

Den europeiska elevrådsorganisationen OBESSU, Organising Bureau of European School Student Unions, är en paraplyorganisation för europeiska elevkårer och elevråd i högstadiet och gymnasieskolan. Obessu har utformat en deklaration kring elevers rättigheter som flera europeiska elevorganisationer har ställt sig bakom. Den gäller ännu inte i Sverige, men finns i svensk översättning på skolungdom.fi.

Deklarationen består av 14 artiklar med rubrikerna: Rätten att förenas, Rätten till deltagande, Rätten att överklaga, Medborgerliga rättigheter, Rätten till en kvalitativ utbildning, Rätten till praktik, Rätten till utbildning, Rätten att hävda sin personliga och kulturella identitet, Rätten till jämställdhet, Rätten till en flexibel skola, Rätten till en trivsam skolmiljö, Rätten till information och vägledning, Interna regler, Rätten till global och samhällelig fostran.

Europeiska elevorganisationen OBESSU har skrivit en deklaration kring elevers rättigheter. Läs den här, eller titta här.

Våra svenska grundlagar (www.riksdagen.se)

Ett av skolans viktigast uppdrag är att värna om vår demokrati. Grundlagarna finns till för att skydda just vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick eller helt enkelt: samhällets spelregler. Grundlagarna har därför en speciell ställning och är svåra att ändra på. Sverige har fyra grundlagar (alla med ganska långa och krångliga namn):

• Regeringsformen
• Successionsordningen
• Tryckfrihetsförordningen
• Yttrandefrihetsgrundlagen
   

Dessutom finns riksdagsordningen – ett mellanting mellan grundlag och lag, som beskriver hur vår riksdag ska styras och fungera. 

Svåra att ändra

Grundlagarna står över alla andra lagar. Med det menas att innehållet i våra övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna. 

Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Det ska finnas tid för eftertanke, och konsekvenserna måste vara särskilt väl genomtänkta. Tanken med detta är att demokratin ska skyddas.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten, så kallad folkomröstning. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som inskränker människors fri- och rättigheter.

Folkomröstning

Om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i en grundlag kan riksdagen besluta att en folkomröstning ska hållas. Resultatet av en sådan folkomröstning är bindande. Det innebär att om resultatet blir nej så får riksdagen inte ändra i grundlagen. Denna möjlighet infördes 1980 men har aldrig använts.

(källa: Informationen om våra grundlagar kommer från Riksdagens hemsida, "Så funkar riksdagen" - här finns bra förklaringar av vårt statsskick och våra lagar)