Skulle då jag, en man av en senare generation, behöva lära mig ett nytt språk. Ja, nog hade jag väl en tid känt till det teoretiskt grundade svaret: Elevers erfarenheter och kunskaper måste få möta andra människors erfarenheter och människans historiska kunskaper. Kärnan i vad Schoolido gör är att gestalta detta möte. I detta didaktiska möte söker vi komma elever till mötes med hjälp av det digitala multimodala språk elever idag använder som ”modersmål”. Ett gemensamt språk är kunskapsutvecklingens moder och fader. Nu när avståndet mellan skolspråk och elevspråk blivit allt större, riskerar vi att överge delar av den unga generationen. Vi låter dem frysa i mörkret utan en reell möjlighet att bli delaktiga i vår samhällsgemenskap. Och vi vet ju alltför väl vilka politiska uttryck som här ligger i farans riktning. I en välkänd dikt tillskriver Karlfeldt Fridolin förmågan att tala med bönder på bönders sätt men med lärde män på latin. Och för mig illustrerar det här lite av vad vi på Schoolido vill göra: vi gestaltar den kunskap som ligger i skolans kunskapsuppdrag med hjälp av ett språk dagens elever begriper, samtidigt som vi är noga med att inte ge avkall på den vetenskapliga grund skolans verksamhet ska vila på, eller de krav skolans styrdokument formulerar. Jag skulle vilja påstå att vi i dessa avseenden är mer omsorgsfulla än andra läromedel. Ett multimodalt språk är kraftfullt och måste användas med försiktighet, det är ju det språk som används i reklam och propaganda för att förändra människors föreställningar i en bestämd riktning. Vi vill använda det för att utveckla elevernas förmåga att förstå. Och då kan vi inte stanna i den multimodala symbolvärlden – den är ett redskap för att hjälpa elever att utveckla den teoretiska förståelse som idag är formulerad i alla kursplaner. Men för att nå dit är både det skrivna ordet och det matematiska språket en förutsättning. Och när det kommer till att utmana och utveckla elevers föreställningar kommer vi att komma längre än samtliga de läromedel som idag finns. Ja nog var det så att något gick förlorat i den digitala omställningen. Vad blev det av barnens lek och läsande. Och är det inte så att den genuina mellanmänskliga interaktiviteten har minskat. Schoolido kommer aldrig ge avkall på betydelsen av den ansvarstagande, förtrogne, närvarande och undervisande läraren. Vi menar att vi däremot ger lärare mer tid till just detta. Vi måste också förstå att det inte är datorer och datorprogram de elever som har det svårast i dagens skola behöver mest - de behöver en mänsklig resurs, en bildad lärare, som också kan använda Schoolido som en resurs för elevens kunskapsutveckling. För oss är det här också den ultimata demokratifrågan – att bjuda in elever i samhället och göra dem delaktiga. Ge dem tillgång till de språkliga och begreppsliga föreställningar som tillträde till vår komplexa värld idag kräver. Vi vill också peka på att det är dessa språkliga och begreppsliga föreställningar som är själva fundamentet för en genuin digital kompetens. Det fundament som Sverige glömde när vi gjorde IKT till en teknologi och inte till ett redskap för reell kunskapsutveckling. Ett kvalificerat digitalt användande grundar sig på väl utvecklade språkliga och intellektuella förmågor.