Nationellt prov i Samhällskunskap 2013
Delprov A

Byt typsnitt

Det nationella provet i samhällskunskap består av två delprov (A + B). Kom ihåg att de nationella proven är bara ETT tillfälle bland MÅNGA andra att visa vad du kan. Prata gärna med dina lärare för att få reda på vad du själv kan träna mer på!


Här på Schoolido hittar du massa material för att klara nationella proven bra. Frågor, svar, kommentarer, tips och råd på hur du kan göra, allt finns här! Kom in och lär!

Beskrivning av provet

Det här provet och dess innehåll (texter, bilder, beskrivningar och frågor) © Skolverket, Prov - och bedömningsenheten. Källa: Skolverket.se.

Tillsammans provar delprov A och delprov B tre av de sex delkunskapskrav som hela kunskapskraven i samhällskunskap är uppbyggda av. Kunskapskraven uttrycks ofta i pluralis, det finns ett för nivå E, ett för C och ett för A. inom dessa kunskapskrav återfinns ett antal delar, väl åtskilda. Vi kallar dessa för delkunskapskrav. Här nedan återfinns dessa aspekter/delkunskapskrav utan progressionsuttryck (d.v.s. utan de progressionsuttryck som särskiljer betygsnivåerna, de märks här ut med *):

Delkunskapskrav 1: Eleven har * kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då * samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett *fungerande sätt.

Delkunskapskrav 2: Eleven kan föra * resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då * samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Delkunskapskrav 3: Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då * samband med * underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med * resonemang och * underbyggda argument och kan då * växla mellan olika perspektiv.

Delkunskapskrav 4: Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.

Delkunskapskrav 5: Eleven har * kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra * resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.

Delkunskapskrav 6: Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett * fungerande sätt och för * underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Ämnesprovet i samhällskunskap årskurs 9 årskurs 2013 avser att pröva elevernas kunskaper inom delar av det centrala innehållet genom delkunskapskrav 1, 3 och 5. Inget enskilt ämnesprov kommer att pröva alla delkunskapskrav, men över tid så avser ämnesprovet i samhällskunskap att pröva alla.

Viktig information till dig som ska göra provet

På en del uppgifter i provet ska du visa att du kan resonera kring en fråga. Dina svar ska vara så tydliga att någon annan kan läsa och förstå vad du menar. Dessa uppgifter ger ofta flera poäng/belägg. Därför är det viktigt att du skriver så utförligt som möjligt på uppgifterna. Det finns inga ”minuspoäng” på uppgifterna. Om du är osäker på vad du ska skriva är det alltså bättre att du skriver något än ingenting alls. Läraren kommer att bedöma hur väl ditt resonemang fungerar och om du visat kunskaper i uppgiften.

Läs uppgifterna noggrant! Uppgifterna är blandade, det är inte så att de svåraste kommer sist. Du får information om vilken nivå du kan nå vid varje uppgift med hjälp av ett rutsystem.

Uppgifterna


1.

Nedan följer ett antal påståenden om ett politiskt val. Kryssa i rutan om påståendet kännetecknar ett demokratiskt val eller inte. Förklara kort varför det är så.

a) Man måste berätta för en kontrollant vad man röstar på. (Demokratiskt/Inte demokratiskt).
Förklaring: ____________

b) Alla får rösta på vad man vill. (Demokratiskt/Inte demokratiskt).
Förklaring: ____________

c) Valsedlar finns bara för ett parti. (Demokratiskt/Inte demokratiskt).
Förklaring: ____________

d) Alla får starta ett parti som får vara med i valet. (Demokratiskt/Inte demokratiskt).
Förklaring: ____________

e) Alla partier har möjlighet att informera om sin politik. (Demokratiskt/Inte demokratiskt).
Förklaring: ____________

f) Radio, tidningar och TV styrs av regeringspartiet. (Demokratiskt/Inte demokratiskt).
Förklaring: ____________

Svar

Förklaring


2.

Läs noga och sätt ett kryss vid rätt alternativ!

Svar

Förklaring


3.

En fotbollsklubb har fått en stor summa pengar från kommunen. Pengarna ska användas till att göra klubben bättre.

Klubben ska nu demokratiskt bestämma hur pengarna ska användas.

Du ska skriva ett D framför det alternativ som är direkt demokrati och ett R för det alternativ som är representativ demokrati.

Direkt demokrati = D Representativ demokrati = R

Du skall lämna tre alternativ tomma.

____ a. Förslagen skrivs ner på lappar och läggs i en låda. Ordföranden drar det vinnande alternativet.

____ b. Man har ett möte för klubbens alla medlemmar där man röstar om förslagen. förslag som får flest röster vinner.

____ c. Ordföranden ber några av tränarna att besluta.

____ d. Deltagarna på mötet väljer ut en grupp som får besluta.

____ e. Ordföranden i klubben tar besluten.

Svar

Förklaring


4.

I Sverige har vi haft två folkomröstningar de senaste 20 åren. Vilka fördelar och vilka nackdelar kan det finnas med att ha en folkomröstning? Resonera och argumentera!

Svar

Förklaring


5.

Sverige blev medlem i Europeiska unionen 1995. EU:s medlemsländer lämnar ifrån sig en del av sitt bestämmande till unionen. Vad stämmer när det gäller medlemskap i EU?

EU flagga

Markera de rätta alternativen med kryss! Det finns fyra rätta alternativ.

Sverige måste införa euro inom 5 år.
Man kan resa mellan de flesta av EU:s medlemsländer utan pass.
EU satsar mycket på jordbruket, cirka 40% av budgeten.
Sverige kan inte gå ur EU.
Sverige betalar en medlemsavgift till EU, dessa pengar kommer från det vi betalar i skatt.
Sverige betalar en medlemsavgift till EU, dessa pengar kommer helt och hållet från svenska företag.
EU-medborgare kan fritt söka arbete i andra EU-länder.
Sverige måste utöka sitt samarbete med sina närmaste grannländer, Danmark, Norge och Finland, enligt EU:s stadgar.
EU styr Sveriges kommuner och landsting och bestämmer över deras budget enligt en europeisk modell.

Svar

Förklaring


6.

Sverige blev medlem i Europeiska unionen 1995. EU:s medlemsländer lämnar ifrån sig en del av sitt bestämmande till unionen. Vad stämmer när det gäller medlemskap i EU?

Vad visar tabellen? Markera de påståenden som stämmer med kryss! Det finns två rätta påståenden.

a. Tabellen visar hur stora inkomster människor har fördelat på kön och var man är född.
b. Tabellen visar att män födda utomlands tjänar mer än kvinnor födda i Sverige.
c. Tabellen visar att kvinnor födda utomlands tjänar mer än kvinnor födda i Sverige.
d. Tabellen visar att de som tjänar minst är kvinnor födda utomlands.
e. Tabellen visar på väldigt små inkomstskillnader mellan personer födda i Sverige och personer födda utomlands.

Svar

Förklaring


7.

Resonera kring varför det ser ut som tabellen ovan visar. Exempel på begrepp som du kan använda: Kön, etnicitet, yrkesval, fördomar, utbildning.

Svar

Förklaring


8.

Vilka av följande situationer kan vara exempel på diskriminering?

Diskriminering

Diskriminering är när en person blir sämre behandlad än någon annan i en liknande situation. Det är förbjudet enligt lag att diskriminera på grund av t.ex. religion. Det finns fler grupper som omfattas av lagstiftningen.

Markera de rätta alternativen med kryss! Det finns tre rätta alternativ.

a. Anette är 13 år och får inte börja på en skola eftersom hon sitter i rullstol och inte kan ta sig uppför trapporna i skolan.
b. Lotten är 24 år och söker ett arbete. Petter, som är en av hennes bästa kamrater, söker samma jobb. Petter får jobbet, eftersom arbetsgivaren räknar med att Lotten i framtiden kommer att bli gravid och behöva vara föräldraledig.
c. Arne är väldigt fotbollsintresserad och har tränat intensivt inför fotbollscupen som ska äga rum i vår. Trots detta blir han inte uttagen till laget av sin tränare.
d. Jasmin och Kalle som går i årskurs 9 blir osams när de ska skriva ett skolarbete som handlar om förintelsen. Jasmin tycker inte att förintelsen var så hemsk som Kalle tycker, då kallar Kalle henne för ”dum i huvudet”.
e. Hassan har stått i bostadskö sedan han fick uppehållstillstånd. Hans kompis Stefan står i samma kö. En dag upptäcker Hassan att Stefan har fått en lägenhet, trots att Stefan stått i kön kortare tid än vad han själv har gjort.

Svar

Förklaring


9.

På vilka sätt kan det vara ett samhällsproblem att människor diskrimineras? Resonera och använd gärna exempel!

Svar

Förklaring


10.

Under lång tid har människor flyttat till och från Sverige av olika orsaker. Sverige har påverkats och vårt moderna samhälle har utvecklats.

Det kan finnas olika orsaker och konsekvenser av detta för olika människor och under olika tider.

Sätt ut ett O eller ett K vid alternativen!

Orsak = beskriver varför någon flyttat hit, det vill säga orsaker.
Konsekvens = beskriver hur Sverige har påverkats av immigrationen, det vill säga konsekvenser

OBS! Det ska bara stå en bokstav på varje streck!

____ a. Skolor anordnar hemspråksundervisning.

____ b. Människor flyttar till Sverige för att här finns arbete och annat som saknas i deras hemländer.

____ c. Människor flyttar till Sverige för att det är krig i deras hemländer.

____ d. Sverige saknar arbetskraft inom vissa områden.

____ e. Sverige är mångkulturellt och vi får därför möjligheter att möta andra kulturer.

____ f. Människor flyr till Sverige på grund av politiskt eller religiöst förtryck i sina hemländer.

Svar

Förklaring


11.

På många ställen i världen pågår konflikter inom och mellan länder. På vilka sätt kan konflikter i världen påverka andra länder, exempelvis Sverige? Resonera!

Du kan använda dessa eller andra begrepp som du väljer själv: ekonomi, flykting, handel, hot

Svar

Förklaring


12.

Petter tjänar 23 000 kr i månaden och han betalar cirka 6000 kr i skatt. Vad går Petters skattepengar till? Ringa in de rätta alternativen! Det finns fyra rätta alternativ.

Svar

Förklaring


13.

Vem ansvarar och betalar för vad?

Sätt ut rätt siffra, se exemplet!

1. Kommun
2. Landsting/Region
3. Stat

a. Polis
b. Sophantering
c. Sjukvård
1 d. Skola (ej friskola)
e. Bibliotek
f. Militär
g. Äldreomsorg
h. Tandvård för barn och ungdomar
i. Arbetsförmedlingen

Svar

Förklaring


14.

I Sverige betalar vi skatt till kommunerna, landstingen/regionerna och staten. Privatpersoner betalar bland annat skatt på inkomst och moms på köpta varor och tjänster. Företag betalar bland annat moms och arbetsgivaravgifter.

Vilka anledningar finns det till att vi betalar skatt? Resonera!

Svar

Förklaring


15.

Sverige är ett litet land som är mycket beroende av sin import och export till och från landet.

Vilka av följande påståenden är rätt?

Sätt kryss vid rätt påstående! Det finns fyra rätta påståenden.

a. Många varor som vi vill köpa tillverkas utomlands och måste importeras.
b. Genom att exportera varor och råvaror kan vi få in pengar i landet.
c. Ett land med liten import och export har alltid hög inflation.
d. Vi har stor import av olika varor. Utan importen skulle vi inte kunna behålla samma levnadsstandard.
e. Beroendet av import/export gör att vi i Sverige påverkas av låg- och högkonjunktur i andra länder.
f. Om vi slutar importera löser vi det mycket enkelt genom att själva tillverka varorna vi tidigare importerat.

Svar

Förklaring

Andra delprov och exempel