Nationellt prov i Samhällskunskap 2013
Delprov B

Byt typsnitt

Det nationella provet i samhällskunskap består av två delprov (A + B). Kom ihåg att de nationella proven är bara ETT tillfälle bland MÅNGA andra att visa vad du kan. Prata gärna med dina lärare för att få reda på vad du själv kan träna mer på!


Här på Schoolido hittar du massa material för att klara nationella proven bra. Frågor, svar, kommentarer, tips och råd på hur du kan göra, allt finns här! Kom in och lär!

Beskrivning av provet

Det här provet och dess innehåll (texter, bilder, beskrivningar och frågor) © Skolverket, Prov - och bedömningsenheten. Källa: Skolverket.se.

Tillsammans provar delprov A och delprov B tre av de sex delkunskapskrav som hela kunskapskraven i samhällskunskap är uppbyggda av. Kunskapskraven uttrycks ofta i pluralis, det finns ett för nivå E, ett för C och ett för A. inom dessa kunskapskrav återfinns ett antal delar, väl åtskilda. Vi kallar dessa för delkunskapskrav. Här nedan återfinns dessa aspekter/delkunskapskrav utan progressionsuttryck (d.v.s. utan de progressionsuttryck som särskiljer betygsnivåerna, de märks här ut med *):

Delkunskapskrav 1: Eleven har * kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då * samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett *fungerande sätt.

Delkunskapskrav 2: Eleven kan föra * resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då * samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Delkunskapskrav 3: Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då * samband med * underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med * resonemang och * underbyggda argument och kan då * växla mellan olika perspektiv.

Delkunskapskrav 4: Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.

Delkunskapskrav 5: Eleven har * kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra * resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.

Delkunskapskrav 6: Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett * fungerande sätt och för * underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Ämnesprovet i samhällskunskap årskurs 9 årskurs 2013 avser att pröva elevernas kunskaper inom delar av det centrala innehållet genom delkunskapskrav 1, 3 och 5. Inget enskilt ämnesprov kommer att pröva alla delkunskapskrav, men över tid så avser ämnesprovet i samhällskunskap att pröva alla.

Viktig information till dig som ska göra provet

På en del uppgifter i provet ska du visa att du kan resonera kring en fråga. Dina svar ska vara så tydliga att någon annan kan läsa och förstå vad du menar. Dessa uppgifter ger ofta flera poäng/belägg. Därför är det viktigt att du skriver så utförligt som möjligt på uppgifterna. Det finns inga ”minuspoäng” på uppgifterna. Om du är osäker på vad du ska skriva är det alltså bättre att du skriver något än ingenting alls. Läraren kommer att bedöma hur väl ditt resonemang fungerar och om du visat kunskaper i uppgiften.

Läs uppgifterna noggrant! Uppgifterna är blandade, det är inte så att de svåraste kommer sist. Du får information om vilken nivå du kan nå vid varje uppgift med hjälp av ett rutsystem.

Uppgifterna


1.

Fyll i rätt ord på de tomma raderna. Varje ord skall bara användas en gång!

produktionskostnad, marknadsföringskostnad, transportkostnad, utbud, efterfrågan

a) Antalet jeans som finns att köpa.
Rätt ord: ____________

b) Antalet personer som vill köpa jeansen.
Rätt ord: ____________

c) Kostnaden för företaget att tillverka jeansen, exempelvis kostnaden för tyg, maskiner och löner.
Rätt ord: ____________

d) Kostnaden för att köpa reklamutrymme, exempelvis i TV och tidningar.
Rätt ord: ____________

e) Kostnaden för att få varorna till butikerna.
Rätt ord: ____________

Svar

Förklaring


2.

Bilden ovan visar det ekonomiska kretsloppet.
Vad står pilarna för? Sätt rätt siffra i rätt cirkel, se exempel.
Varje siffra skall bara användas en gång.

  1. Sparande/amortering/ränta
  2. Avgifter/skatt
  3. Sparande/amortering/ränta
  4. Bidrag till företag
  5. Betalning för varor och tjänster
  6. Barnbidrag
  7. Lön
  8. Lån
  9. Avgifter/skatt
  10. Lån

Svar

Förklaring


3.

Ta bort banken ur kretsloppet!
Vad händer då med ekonomin i ett land? Beskriv och förklara!

Svar

Förklaring


4.

Idag kostar bensinen ungefär 15 kr/liter.
Vad skulle kunna hända med ekonomin om bensinpriset skulle stiga till det dubbla, alltså 30 kr/liter?
Resonera kring hur det kan påverka enskilda individer och samhället som helhet!

Svar

Förklaring


5.

I Sveriges tre storstadsregioner (Storstockholm, Storgöteborg och Malmöregionen) bor cirka 4 miljoner människor av Sveriges totala befolkning på cirka 9,5 miljoner.

Varför bor en så stor del av den svenska befolkningen i dessa områden?

Markera de rätta alternativen med kryss! Det finns fyra rätta alternativ.

a. Det finns en större variation av olika arbeten i storstadsregionerna.
b. Fler företag väljer att etablera sig i storstadsregionerna än på mindre orter i landet.
c. Det är lättare och billigare att skaffa bostad i storstadsområden.
d. Det finns färre arbetstillfällen på mindre orter.
e. Man flyttar till storstaden för att det finns ett större utbud av nöjen där.
f. Man har alltid större möjlighet att påverka samhällsutvecklingen i storstaden.
g. Den lagstadgade kommunala servicen är mer omfattande i storstaden.

Svar

Förklaring


6.

Förklara orden! Skriv rätt bokstav i rätt ruta, som i exemplet med alternativ F! OBS! Det finns en förklaring för mycket!

Svar

Förklaring


7.

Hockey är en populär sport som får stort utrymme i media och har många utövare. Nästan alla som spelar hockey är killar. Hur man väljer fritidsaktivitet kan bland annat styras av om man är kille eller tjej och naturligtvis intresse.

Vilka andra faktorer kan spela roll i valet av aktivitet? Resonera!

Du kan använda dig av dessa uttryck:
förebild, social bakgrund, kulturell bakgrund, tillgänglighet, ekonomi

Svar

Förklaring


8.

Varför är det viktigt att medborgarna i ett land går och röstar i allmänna val? Markera de rätta påståendena med kryss! Det finns tre rätta påståenden.

a. Om det är ett högt valdeltagande, så kommer riksdagens beslut att stämma bättre med folkets vilja.
b. Om alla röstar, får vi automatiskt fler partier i riksdagen.
c. Vid högt valdeltagande får vi en jämnare könsfördelning i riksdagen.
d. Lågt valdeltagande innebär att riksdagens ledamöter inte vet vad de flesta vill.
e. Högt valdeltagande innebär att vi behöver fler platser i riksdagen.
f. Det är bra för demokratin om många röstar.

Svar

Förklaring


9.

I Sverige har vi en regel som säger att ett parti måste få 4% av rösterna för att få platser i riksdagen. Det kan innebära att det inte blir så många partier i riksdagen.

Vad skulle kunna bli konsekvenserna av att ha ett stort antal partier i riksdagen? Markera de påståenden som stämmer med kryss! Det finns tre rätta påståenden.

a. Ett enskilt parti kan få svårare att själv bilda regering.
b. Man måste öka antalet riksdagsledamöter.
c. Det blir svårare att förbereda beslut när man har flera viljor att ta hänsyn till.
d. De tätbefolkade områdena i Sverige skulle få bättre representation.
e. Det blir svårare att behålla en rättvis könsfördelning bland riksdagsledamöterna.
f. Det skulle tvinga mindre partier att samarbeta med varandra och kompromissa i större utsträckning.
g. Det skulle med säkerhet öka männens inflytande som väljare.

Svar

Förklaring


10.

I Sverige fick vi allmän rösträtt 1921, då var rösträttsåldern 21 år. Den ändrades så småningom till 18 år. Under senare år har röster höjts för en ytterligare sänkning av rösträttsåldern till 16 år, men det har inte genomförts.

Varför är rösträttsåldern 18 år? Resonera!

Svar

Förklaring


11.

Koppla ihop rätt uttryck med rätt politisk ideologi. Sätt ett kryss i rätt kolumn!

Svar

Förklaring


12.

Det finns olika villkor som krävs för att ett land ska kallas demokratiskt, ett av dem är allmän och lika rösträtt. Vilka andra villkor bör ett land uppfylla för att det ska vara demokratiskt? Resonera utförligt!

Svar

Förklaring


13.

Det är FN:s säkerhetsråd som fattar beslut om freds- och säkerhetsfrågor.
Vad kan vara anledningar för FN att blanda sig i en konflikt i världen?
Markera de rätta alternativen med kryss! Det finns tre rätta alternativ.

a. Förebygga krigsbrott.
b. Försöka få fler medlemmar i FN.
c. Få inflytande över ett lands ekonomi.
d. Skydda befolkningar från till exempel våld.
e. Skydda ett lands inre handel.
f. Förhindra att det blir krig.
g. Skaffa kontroll över ett lands naturtillgångar.

Svar

Förklaring


14.

Vad kan FN göra för att förhindra krig inom eller mellan länder? Markera de rätta alternativen med kryss!
Det finns tre rätta alternativ.

a. Försöka medla mellan dem som är i konflikt.
b. Ta över styret i ett konfliktdrabbat land, vilket innebär att FN:s säkerhetsråd fattar beslut som gäller landet.
c. Uppmana andra länder att sluta handla med det land som hotar freden, genom olika sanktioner.
d. Gå in med militära insatser.
e. Besluta om nyval i ett konfliktdrabbat land.

Svar

Förklaring


15.

År 2000 träffades ledarna för alla FN:s länder och diskuterade vad man skulle göra åt fattigdomen i världen. Tillsammans kom man överens om åtta mål för världens utveckling fram till år 2015, dessa kallas för FN:s Milleniemål. Ett av målen är att ”se till att alla barn får gå i grundskola”.

Varför tycker FN att utbildning är en viktig metod för att minska fattigdomen i världen? Resonera!

Svar

Förklaring

Andra delprov och exempel