Schoolido | Nationella prov i Matematik, 2013_A

Nationellt prov i matematik 2013
Delprov A - Muntligt delprov

Byt typsnitt

När du kommer till det muntliga provet får du först en kort stund att sätta dig in i det material som din lärare ger till dig. Sedan riktar din lärare frågor till var och en i gruppen utifrån det material ni har fått. När läraren är klar med frågerundan kommer provet att avslutas med att ni i gruppen får några gemensamma frågor att diskutera. Läraren har, genom hela provet, en lyssnande roll och kommer därför inte att berätta om svaren är rätt eller fel.

Tips inför provet

  • Diskussionen mellan er elever är det viktiga i det här provet och att du kan använda matematiska ord och begrepp: Din lärare bedömer hur du löser matematiska problem, värderar valda metoder och strategier tolkar resultat och drar slutsatser. Hur du uttrycker dig i tal och använder ett matematiskt språk samt visar kunskap om matematiska begrepp och samband mellan dessa för att förklara hur du tänker.
  • Tänk på att du också har chans att visa vad du kan genom att ställa frågor eller göra tillägg när din gruppkompis är klar med sitt svar: Var alltså uppmärksam när du lyssnar på andra. Använd argument för eller emot det som sägs av andra. Kanske håller du med “därför att…” , eller så håller du inte med “därför att…”. Din lärare bedömer hur du för matematiska resonemang och hur du värderar och vidareutvecklar dina egna och andras resonemang.
  • Stressa inte med att svara, utan tänk helst efter först och lyssna gärna på andra före du talar. Det handlar inte om att svara rätt på tid, utan om att visa att du förstår vad du talar om. Det är viktigt att du försöker vara med i diskussionen än att vara helt tyst. Läraren kan styra samtalet med hjälp av följdfrågor till er om ni inte kommer vidare i diskussionen.

Underlag till Version 1

Det här provet och dess innehåll (texter, bilder, beskrivningar och frågor) © Skolverket, Prov - och bedömningsenheten. Källa: Skolverket.se.

Version 1: Tillgång till internet i hemmet – Diagram.

Ett urval av cirka 2 000 invånare i Sverige fick under åren 2000–2010 svara på frågor angående internet. Nedanstående diagram visar hur stor andel (%) i olika åldersgrupper som hade tillgång till internet i hemmet.

Nedanstående diagram visar hur stor andel (%) män respektive kvinnor som hade tillgång till internet i hemmet 2007.

Påståenden


1.

2004 hade mer än 80% i åldersgruppen 45-54 år tillgång till internet.

Svar

Förklaring


2.

2007 hade var tionde kvinna 75 år och äldre tillgång till internet.

Svar

Förklaring


3.

2010 var 16-24 åringarna den grupp som hade störst andel med tillgång till internet.

Svar

Förklaring


4.

2007 hade ungefär tre femtedelar av åldersgruppen 55-64 år tillgång till internet.

Svar

Förklaring


5.

I åldersgruppen 65-74 år fördubblades andelen som hade tillgång till internet mellan 2002 och 2006.

Svar

Förklaring


6.

I åldersgruppen 16 – 24 år ökade tillgången till internet med 20 procentenheter från 2004 till 2005.

Svar

Förklaring


7.

2004 var det ungefär dubbelt så många i gruppen 45-54 år jämfört med gruppen 65-74 år som hade tillgång till internet.

Svar

Förklaring


8.

Tillgången till internet har ökat med ungefär 30% i åldersgruppen 35-44 år under perioden 2000-2007.

Svar

Förklaring


9.

2007 var andelen kvinnor som hade tillgång till internet 80% lägre för åldersgruppen 75 år+ jämfört med åldersgruppen 45-54 år.

Svar

Förklaring


10.

Andelen som har tillgång till internet i åldersgruppen 75 år+ har ökat med cirka 300% under perioden 2000-2010.

Svar

Förklaring


11.

Tillgången till internet har ökat mer i åldersgruppen 75 år+ än i åldersgruppen 16-24 år under perioden 2000-2010.

Svar

Förklaring


12.

Andelen kvinnor som har tillgång till internet minskar med 80% från 55-64 år och upp till 75 år+.

Svar

Förklaring

Diskussionsfrågor


A.

Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet?

Svar


B.

Kan man med hjälp av de båda diagrammen dra slutsatsen att år 2007 var det vara lika många män som kvinnor som svarade i åldersgruppen 75 år+?

Svar


C.

Vad kan man med hjälp av diagrammet säga om kommande år? Motivera.

Svar


D.

Kan man med hjälp av diagrammet säga att år 2003 var antalet med tillgång till internet i åldersgruppen 25-34 dubbelt så stor som i åldersgruppen 65-74 år?

Svar

Underlag till Version 2

Version 2: Språkval i grundskolan – Diagram.

Påståenden


1.

Läsåret 06/07 läste 20% av flickorna franska.

Svar

Förklaring


2.

Andelen pojkar som läste franska var lika stor läsåret 11/12 som läsåret 98/99.

Svar

Förklaring


3.

Cirka 40% av flickorna läste tyska läsåret 11/12.

Svar

Förklaring


4.

Läsåret 04/05 läste en tredjedel av flickorna spanska.

Svar

Förklaring


5.

Andelen pojkar som läste spanska har blivit fyra gånger större under perioden 99/00 till 05/06.

Svar

Förklaring


6.

Det var dubbelt så många pojkar som läste tyska jämfört med franska läsåret 11/12.

Svar

Förklaring


7.

Andelen pojkar som läste tyska har minskat med 100% under perioden 98/99 till 11/12.

Svar

Förklaring


8.

Franskan har minskat i popularitet under perioden 98/99 till 11/12.

Svar

Förklaring


9.

Det var 6 gånger fler flickor som läste spanska läsåret 07/08 jämfört med läsåret 98/99.

Svar

Förklaring


10.

Läsåret 04/05 läste ungefär 35% av eleverna ett alternativ till moderna språk.

Svar

Förklaring


11.

Andelen pojkar som läste spanska har ökat med 300% från läsåret 98/99 till läsåret 03/04.

Svar

Förklaring


12.

Det är knappt 10% fler flickor än pojkar som har läst moderna språk under perioden 98/99 till 11/12.

Svar

Förklaring

Diskussionsfrågor


A.

Kan man säga att antalet pojkar som läser moderna språk har ökat?

Svar


B.

Är det rimligt att påstå att eleverna hellre väljer spanska är franska?

Svar


C.

Kan man med hjälp av diagrammet säga någonting om kommande år?

Svar


D.

Var det flest pojkar eller flickor som läste tyska 98/99? Använd tabellen då ni besvarar diskussionsfrågorna D och E.

Svar


E.

Använd tabellen då ni besvarar diskussionsfrågorna D och E. (Se fråga D.)

Svar

Andra delprov och exempel