Nationellt prov i svenska 2013
Delprov A - Tala

Byt typsnitt

Delprov A bygger på att du ska visa dina kunskaper i att tala​. Provet är uppbyggt i tre moment: Presentera, Leda diskussion och Delta i diskussion. Det handlar om att du ska kunna visa att du vet hur du pratar med andra, hur du bygger upp ett argument och håller i ett samtal. Du ska kunna strukturera ditt samtal, hålla koll på en grupp och anpassa ditt språk efter de som du pratar med. Det handlar också om att du ska kunna sätta dig in i texter och hitta fakta, argument och åsikter och använda ord från materialet som du har fått. Genom att lyssna på andra så ska du också bidra till att samtalen flyter på. Provtiden är runt 110 minuter.

Tips inför provet

  • Det du ska göra är något du redan kan. Även om situationen är lite ovan så har du berättat saker för kompisar eller föräldrar tidigare. Försök därför att vara dig själv och snacka på!
  • Sätt dig in i underlaget så mycket du bara kan! Om du kan texten slipper du staka dig, säga onödiga ”ööhm” eller titta på texten hela tiden. Då kan du istället kolla att alla hänger med och ha ögonkontakt med de du pratar med.
  • Presentera din text eller ämne som om det vore det viktigaste i hela världen! Om du gör det så kommer det att smitta av sig till de andra. När det ser ut som att du vet vad du pratar om så blir du mer trovärdig än om du ser osäker ut.
  • Använd ord som passar för ämnet och för mottagarna. Att kunna anpassa språket efter den grupp du arbetar med är viktigt. Tänk skillnaden mellan att prata med en mormor och en kompis (även om en mormor såklart också kan vara en kompis).


  • OBS! Det här är inte det provet som användes 2013 men bedömningsunderlaget (alltså det som läraren tittar på) är detsamma.
    Vi får ännu inte använda originalprovet och har därför skapat ett eget exempel som liknar det faktiska provet.

Så här kan en uppgift se ut

Växthuseffekten

​Blommor som behöver varmare miljö får stå i ett växthus. Atmosfären runt jorden funkar som ett glastak som släpper in solstrålarna men behåller värmen. Därför är det högre temperatur på jorden än i rymden utanför.

När du hör talas om växthuseffekten så tänker du kanske på global uppvärmning med smälta polarisar och andra naturkatastrofer. Men det är faktiskt inte samma sak. Växthuseffekten är ett måste för allt liv på vår gröna planet.

Gaserna funkar som ett glastak

Växthuseffekten är faktiskt en förutsättning för att vi ska kunna leva på jorden. Om all solvärme bara försvann rakt ut i rymden efter att den studsat ner på jorden skulle det bli äckligt kallt. Så kallt att vi antagligen inte skulle kunna leva. Atmosfären sparar en del av värmen så att det blir ett skönt klimat för allt som lever på jorden.

Människor stör balansen med utsläpp

Naturen har löst balansen mellan olika gaser väldigt smart. Vi djur som andas syre producerar koldioxid som blir syre igen i växternas fotosyntes. Men när människor använder fossila bränslen som vi grävt upp ur marken störs balansen. Kol som jorden begravt och glömt blir koldioxid i atmosfären. Helt plötsligt finns det alltså mer koldioxid än vad naturen kan ta hand om. "Växthusets" glastak blir tjockare och mer värme stannar på planeten. Tempen tickar uppåt.

Lite varmare skulle väl inte skada?

En slaskig vinterdag händer det att du tänker att det skulle vara skönt om det blev lite klimatförändring. Det skulle tyvärr inte göra att vädret blev mer behagligt för oss människor. Om det blev bara någon grad varmare skulle till exempel stora samlingar av is smälta. Havsnivån skulle stiga så mycket att kustnära städer och hela länder skulle försvinna. Miljoner djur och människor skulle bli hemlösa.

Det här kollar din lärare på


1.

Hur presenterar du ditt innehåll?

Svar

Att tänka på


2.

Hur leder du diskussionen?

Svar

Att tänka på


3.

Hur deltar du i samtalet?

Svar

Att tänka på

Andra delprov och exempel